+ Puls

Som en port mellan Solna och Stockholm reser sig universitetssjukhuset över den generella byggnadshöjden i staden. Detta tydliga riktmärke visar vägen till den centrala urbana platsen i en ny stadsdel. Här finner patienter, anställda och stadens invånare sjukhusets många ankomstpunkter och utåtriktade funktioner.

Mellan de karakteristiska gröna rummen mot öst och väst finns Karolinska Plan - hjärtat i denna nya stadsdel - som en naturlig utveckling av Stockholms innerstad och ett viktigt element i "Vetenskapsstaden".

Platsen och vägarna bildar ett logisk trafikalt nätverk mellan överskådliga byggnadsmässiga kvarter. Dessa kvarter, med separata entréer, är sammanlänkade av gångbroar till ett flexibelt nätverk i en vertikal lagerstruktur av funktionsarealer som ger ett tätt samband mellan behandling och forskning inom sjukhusets specialområden.

För patienter och besökande sker mötet med sjukhuset i en förmildrande och avdramatiserad stadsrelaterad skala med överskådliga avdelningar.
För öppenvårdspatienter är klinikbesök socialt nära och överblickbara. Den sängliggande patienten kan följa omgivningens liv och behöver aldrig känna sig avsocialiserad i en högteknologisk behandlingsapparat.
För anställda och studerande har arbetsplats och studiemiljö nära relation till stadens utbud av servicefunktioner, butiker och transportmedel mm.
För forskare och läkare, som är knutna till stället, kommer sjukhuset att bli ett internationellt dynamiskt forsknings- och behandlingscenter.
För stadens invånare kommer sjukhuset att ingå som en integrerad och självklar del av en välfungerande stadsmiljö.

Texten ovan är skriven av det tävlande teamet.

Juryns omdöme
Förslagets huvudidé att bryta ned den storskaliga anläggningen i flera kvarter grupperade kring ett väl studerat stadstorg finner juryn mycket sympatisk. Hela anläggningen ger ett värdigt uttryck, är överblickbar och enkel att orientera sig i, samtidigt som den genom sin variation i hushöjder, transparanta bottenvåningar, öppna och slutna gårdar, och inte minst de separata entréerna till varje kvarter fått en mänsklig skala.

Tyvärr är det just denna uppdelning som också är förslagets svaghet. Det valda konceptet, med åtta kvarter kring ett centralt torg, förutsätter fullt genomfört att det befintliga laboratoriekvarteret ersätts av ett av dessa nya kvarter för att inte falla ur mönstret. Detta leder till att stora överytor skapas. I konceptet ligger även att sambandet med KI campus förblir svagt. Allvarligast är dock att de interna funktionssamband mellan kvarteren som redovisats inte kan tillgodose önskemålet om interdisciplinärt samarbete, processorienterat arbetssätt och sjukhusgemensamt resursutnyttjande, och att väsentliga samband mellan forskning och vård kan bli svåra att tillgodose. Publika och professionella flöden blandas också i kommunikationsstråken mellan kvarteren.

Juryn har bedömt att svårigheterna att i den valda kvartersstrukturen tillgodose viktiga funktionssamband och möjligheter till spontana möten mellan olika discipliner inte uppvägs av förslagets arkitektoniska kvaliteter.

Förslaget har också andra egenskaper som ger mindre bra funktionalitet och begränsad flexibilitet, till exempel smala huskroppar med vårdsalar som försvårar rationellt arbetssätt och övervakning. Driftekonomin för verksamheten bedöms därför bli mindre god.

Förslaget att skapa ett helt oberoende försörjningssystem som inte är kopplat till externa nät bedöms mindre lämpligt eftersom det medför att man måste skapa ett dyrbart system med hög redundans på egen hand.

Även energisystemen bygger på ett ”kvarterstänkande”, vilket inte ger stordriftsfördelar och inte heller är naturligt.

>