Vanliga frågor

Nedan finner du de vanligast förekommande frågorna om Nya Karolinska Solna - och svaren på dessa frågor. Har du själv en fråga som du skulle vilja ha ett svar på kan ställa den i rutan här intill.

  • Stockholms län är en region som växer i snabb takt. Från 2010 till 2020 beräknas befolkningen ha ökat med 350 000 personer. Antalet barn och äldre ökar snabbare än andra åldersgrupper, dessutom fortsätter invånarnas livslängd att öka. Detta ställer nya krav på vården.

    För att kunna erbjuda modern vård som uppfyller patienternas förväntningar och för att möta framtidens vårdbehov har landstinget beslutat om en av de största satsningar på vården någonsin. Framtidsplanen för hälso- och sjukvården ska till 2018 resultera i att vårdutbudet ökar med 16 procent, bättre lokaler och nya arbetsmetoder. Nya Karolinska Solna är en central del i denna satsning.


  • Antal vårdplatser för inlagda patienter:

    • 550 vårdplatser i huvudbyggnaden (av dessa är 84 intensivvårdsplatser).
    • 79 vårdplatser i en separat behandlingsbyggnad.
    • 85 vårdplatser i den befintliga Thorax-byggnaden (Ingår ej i NKS projektavtal.)
    Utöver detta tillkommer dagvårdsplatser.
     

     Nybyggnationen omfattar en yta om cirka 330 000 kvm och innehåller:

    • 629 vårdrum (enkelrum)
    • 90 dagvårdsplatser
    • 36 operationssalar
    • 66 pre-/postop rum
    • 8 strålbehandlingsrum (acceleratorer)
    • 168 mottagningsrum
    • Goda utrymmen för avancerad bild- och funktionsverksamhet; dessa finns på flera ställen i sjukhuset för att minska antalet förflyttningar av patienter.

     
  • NKS ska inte ensamt lösa framtidens vårdbehov i Stockholms län utan ingår i landstingets satsning på att bygga ut vården i alla delar av Stockholms län. NKS blir en del av det framtida vårdsystem som bygger på att alla delar i systemet samverkar med varandra. Den krävande och högspecialiserade vården på det nybyggda universitetssjukhuset kompletteras med utbyggda akutsjukhus och specialistvård utanför akutsjukhusen.


    I takt med att specialistvården etableras utanför akutsjukvården ska fler patienter få sin vård utanför de stora akutsjukhusen. De stora akutsjukhusen i Stockholms län renodlar och förstärker sina verksamheter för att ge vård till de patienter som behöver resurser som enbart akutsjukhusen har. Patienter med akuta behov av mindre allvarlig karaktär kommer att kunna vända sig till andra vårdgivare för att få snabbare och enklare vård.

  • Sjukhuset öppnade för de första patienterna i november 2016. Nybyggnationen kommer vara helt färdig 2018.

    TIDPLAN FÖR FÄRDIGSTÄLLANDE AV SJUKHUSET

    Byggnad

    Klart

    1. Parkeringshus

    December 2012

    2. Teknikbyggnad

    Maj 2014

    3. Sjukhus del 1

    Start av verksamhet 2016

    4. Parkeringsgarage

    Juli 2016

    5. Forskningsbyggnad

    Juni 2017

    6. Sjukhus del 2

    Oktober 2017

    7. Behandlingsbyggnad

    Mars 2018

  • I Sverige är det landstingen som har ansvar för sjukvården och ytterst är det landstingsfullmäktige i Stockholms län som beslutar om ett nytt sjukhus ska byggas. För att ett så stort projekt som NKS ska kunna genomföras krävs dock att även andra instanser fattar beslut. Till exempel är det viktigt att Stockholms stad och Solna stad är överens om planfrågorna och att Länsstyrelsen ger nödvändiga tillstånd t.ex. för helikoptertrafiken.

  • Ett universitetssjukhus ska bedriva högspecialiserad och specialiserad vård i samverkan med övrig vård inom en region, d.v.s. vårdcentraler, närakuter, akutsjukhus och andra sjukhus. Det ansvarar också för att tillhandahålla utbildning och forskning i samarbete med medicinska universitet och vårdhögskolor. Ett universitetssjukhus kan även ta emot patienter från andra delar av landet eller från andra länder.

  • De flesta byggnaderna på Karolinska sjukhusområdet kommer att vara kvar, men kommer inte ingå i det nya universitetssjukhuset. Thorax-byggnaden, Astrid Lindgrens Barnsjukhus och labb-kvarteren kommer integreras i det nya sjukhuset. Vad som sker med övriga byggnader på sikt ska utredas. Nuvarande huvudbyggnaden samt Eugeniahemmet är byggnadsminnen och ska bevaras som byggnader. I området kommer andra typer av verksamheter att finnas. Det kan t.ex. bli bostäder, kontor eller forskning.

     

  •  

    Verksamheter i Thoraxhuset flyttade till nya sjukhusbyggnaden den 20 november 2016 . Delar av Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, inklusive barnakuten, flyttade den 27 november 2016. Det är byggnadens två östra huskroppar som nu är i drift.

    Tema Reparativ medicin, som bland annat innefattar traumavård, kommer placeras på flera ställen i sjukhuset. Tema Neuro och tema Inflammation placeras huvudsakligen i de mellersta huskropparna. I huset närmast Solnavägen blir det mottagningar och dagvård. I behandlingsbyggnaden, som färstigställs 2018, kommer större delen av tema Cancer att vara.

     

     

     

     

  • Planeringen för NKS tar höjd för att det i framtiden kan uppstå behov av att förändra lokalerna.


    Byggnaderna ska snabbt kunna förändras i takt med att nya forskningsrön, behandlingsmetoder, arbetssätt eller ny teknik ställer nya krav. Flexibla byggnader gör det möjligt att erbjuda patienterna första klassens vård även över tid. Ny utrustning kan snabbt installeras och börja användas. Dessutom kan lokalerna byggas om när ny teknik eller nya arbetsmetoder kräver det.

  • Förutom högre integritet och avskildhet för patienten är enkelrum är den viktigaste åtgärden för att minska vårdrelaterade infektioner, läkemedelsförväxlingar och antalet förflyttningar. I enkelrummet kan patienten få vård och ha ostörda samtal med vårdpersonalen vilket ökar känslan av trygghet.

    Rummens utformning och storlek skapar också förutsättningar för vårdpersonalen att arbeta i team direkt hos patienten. Enkelrummet ger möjlighet för forskare och studenter att besöka patienter på rummet. På så sätt bidrar enkelrummen även till att det blir lättare för utbildning, forskning och vård att samarbeta tätt.

  • Stockholms läns landsting har högt ställda miljökrav som omfattar projektets alla led från planering och byggnation till vårdverksamheten och driften av det färdiga sjukhuset. Det nya sjukhuset ska byggas och drivas med minsta möjliga miljöpåverkan och bli ett långsiktigt hållbart sjukhus.

    Naturliga, återvinningsbara material används under både byggtiden och under byggnadens livslängd. Hela anläggningens energianvändning (el, värme och kyla) kommer att bestå av förnyelsebar energi med låga koldioxidutsläpp. Energiförsörjningen sker genom en kombination av fjärrvärme/fjärrkyla, en egen stor bergvärmeanläggning och återvunnen energi från ventilationsluft. Miljötänket gäller även för trafiken till och från sjukhuset. T.ex. är 10 procent av parkeringsplatserna utrustade med ladd-stationer för elbilar.

    NKS planeras för att uppnå klass ”guld” i Miljöbyggnad som är ett svenskt system för att klassa byggnaders totala miljöprestanda. Anläggningen kommer även att certifieras enligt det internationella miljöklassningssystemet LEED i klassen "Gold".

  • Offentlig Privat Samverkan (OPS) är en upphandlingsform för stora infrastrukturprojekt. Grunden är ett långsiktigt avtal mellan den offentliga sektorn som beställare och en privat part som utförare där den privata partnern tar ett helhetsansvar för såväl projektering, byggprocess som drift och underhåll. Fördelen med en OPS-lösning är att tid och kostnader för projektet kan styras hårdare så att de hålls i förhållande till ingånget avtal.

    Nya Karolinska Solna (NKS) är det första större exemplet på en OPS-lösning i Sverige. Projektavtalet är tecknat av Stockholms läns landsting och projektbolaget Swedish Hospital Partners som ägs av Skanska och Innisfree. Priset är fast för byggfasen (2010-2017) vilket gör att riskerna för ökade kostnader, till övervägande delen, tas av det byggande projektbolaget Swedish Hospital Partners.

    Klicka här för att läsa mer om Projektavtalet (PDF).

  • Sjukhusets byggkostnad, för det ursprungliga OPS-avtalet, är ett fast pris på 14,5 miljarder kronor (i löpande penningvärde under byggåren 2010-2017). I det beloppet ingår arkitektur och teknisk projektering, alla byggkostnader (t.ex. personal, material, transporter, byggutrustning, energi etc.), riskkostnader, administration och vinst. Finansieringskostnader tillkommer. Under byggtiden till och med år 2017 betalar landstinget cirka hälften av dessa 14,5 miljarder kronor.

    Från 2017 och under hela avtalstiden (till 2040) betalar landstinget ett årligt vederlag på cirka 1,6 miljarder kronor (2010 års penningvärde) till projektbolaget. Detta täcker in byggkostnader, finansiering, risköverföring, drift, underhåll och tjänster.

    Läs mer om avtal, tidplan och kostnader här

    Läs ekonomiska fakta om projektavtalet här.

>