Så arbetar man på referenssjukhusen

Nedan följer en sammanfattning om de viktigaste lärdomarna från de totalt 50-talet studerade sjukhusen som fungerat som referensobjekt för Nya Karolinska Solna.

Sjukhusens uppdrag
Samtliga studerade sjukhus har ett tydligt tredelat uppdrag att bedriva såväl högkvalitativ vård som forskning och utbildning. Som regel finns ingen formell prioritering mellan de tre deluppdragen.

Integration av forskning, utbildning och sjukvård
Flera av de ledande akademiska sjukhusen samordnar organisation och ledning av sjukvården med den medicinska fakulteten/universitetet. Målsättningen är att skapa strukturer som bättre stödjer och integrerar vården med den kliniska forskningen och undervisningen. De internationella referenssjukhusen har valt olika modeller; från helt integrerade organisationer med gemensam huvudman till samarbetsorganisationer med vissa ledningsfunktioner gemensamt, halvintegrerade organisationer.

Samarbete i nätverk av sjukvårdssystem
Flertalet ledande universitetssjukhus arbetar som kunskapscentrum i sjukvårdssystem/nätverk. Nätverken ger de stora patientunderlag som krävs för att skapa kompetens- och resursstarka centrum för högspecialiserad vård. Samtidigt kan vårdgivarna i nätverket omhänderta den mindre avancerade vården och vara tillgängliga för forskning och undervisning.

Verksamhetsinnehåll
Vid de studerade sjukhusen varierar antalet specialiteter från ett komplett utbud till ett mer profilerat, med huvuddelen av verksamheten koncentrerad till ett mindre antal specialiteter. Profileringen och sjukhusens storlek påverkar den andel specialistvård och bassjukvård som erbjuds. Sjukhusens inriktning är ofta relaterad till hur samarbetet med andra sjukhus i sjukvårdsnätverket utvecklats och hur vården finansieras.

Multidisciplinära teman
De ledande sjukhusen i USA och Europa framhåller att såväl sjukvårds- som forskningssamband kräver nya organisatoriska modeller, som bättre främjar multidisciplinärt samarbete. Klinikbildningar överges till förmån för centrumbildningar och temaområden.
Inom ett tema samlas specialiteter med starka sjukvårds- och forskningssamband för att underlätta multidisciplinärt och gemensamt resursutnyttjande. I vissa fall har ett tema förlagts till annat, med universitetssjukhuset lierat, sjukhus.

Profilering
En sammanställning av de ledande (högst rankade) sjukhusen i USA visar att det endast är Johns Hopkins och Mayo Clinic som lyckats nå en internationellt ledande ställning inom flertalet specialiteter. Massachusetts General rankas högt inom sex specialiteter medan övriga studerade sjukhus gjort strategiska satsningar inom en till fyra områden.

Gemensamt resursutnyttjande
Förutom nya organisatoriska strukturer satsar referenssjukhusen på specialitetsgemensamma investeringar och ett gemensamt resursutnyttjande. Vid Mayo Clinic delar vissa avdelningar på vårdplatserna. Läkarna kommer till patienterna som ligger på sitt vårdrum istället för att patienten behöver transporteras mellan olika avdelningar. Det multidisciplinära arbetssättet har också införts i öppenvården där diagnostik, information, behandlingsplan och behandlingar kan genomföras på några dagar genom ett nära samarbete mellan specialiteterna. Liknande arbetssätt har även införts på bland annat Cleveland Clinic, Duke och Johns Hopkins.

Patientsäkerhet och resultatuppföljning
Med det tydliga fokus på ”patienten först” som många av de ledande sjukhusen betonar, följer ett aktivt patientsäkerhetsarbete. Med stöd av flödesorienterade organisationsmodeller har vården lättare kunnat struktureras efter patienternas behov. De multidisciplinära grupperna ansvarar för att tydliga processer definieras i vårdprogram där specialister från olika specialiteter ingår. Processerna följs kontinuerligt upp och utvärderas, avvikelser rapporteras och åtgärdas. Genom den nya organisatoriska strukturen har ledtiderna kunnat kortas samtidigt som patienterna upplever trygghet och kontinuitet då de behandlas av ett och samma team under hela vårdprocessen.

>